I gårdagens tidning hade jag ett inlägg om den kommunala skolplanen. Skolplanen arbetades fram under framförallt våren 2011. När jag tillträdde som ordförande i barn- och utbildningsnämnden höll arbetet på att landa. Därför har det varit naturligt att låta 1:e vice ordförande Jonas Fasth (FP) ta plats i debatten som förts kort efter jul. Som skolkommunalråd vill jag samtidigt betona att den kommunala skolplanen, som är en viljeinriktning, skapar långsiktighet och tydliga spelregler för skolan i Kristianstad. För att vi ska få en skola av bästa klass är det extremt viktigt att alla elever ges möjlighet till bästa möjliga skolgång och att vi når en ökad måluppfyllelse. Läs inlägget i sin helhet nedan:
Kristianstadsbladets ledarredaktör Jonas Duveborn har vid ett par tillfällen på senare tid kritiserat den skolplan som den politiska majoriteten tillsammans med Socialdemokraterna enats om för förskolan och skolan i Kristianstad 2012-2018. När det gäller stora övergripande frågor anser jag att det är av fördel att ha breda överenskommelser för att skapa långsiktiga och tydliga spelregler. Ideologiska ”fajter” som Duveborn tagit upp finns det fortfarande gott om. Vi har kommit överens om en gemensam skolplan och den ska ses som vår viljeinriktning, men att påstå att vi för den skull skulle vara överens om allt är att förenkla på ett sätt som jag tycker är raljant.
I förra lördagens ledare (21/1) hävdade Duveborn att vi som står bakom den kommunala skolplanen skulle strunta i sex elever i varje klass. Så uttrycker han det. Att anklaga mig för att på något sätt göra avsteg från Alliansregeringens skolpolitik rimmar illa med det faktum att vi genom skolplanen sänder en tydlig signal om att resultaten ska höjas och att vi vill se en offensiv skola. Tillsammans med den nya skollagen och de krav som ställs är det viktigt att vi ger lärare och skolledare en chans att nå de mål vi sätter upp. Den långsiktiga målsättningen för Kristianstads skolors verksamhet ska vara att alla grundskolans elever blir behöriga till gymnasieskolan, och att alla gymnasieskolans elever ska ta sin yrkesexamen alternativt bli behöriga till högskolan.
Elevernas rättigheter sätts i fokus med de nationella kraven på att alla elever ska nå målen. Eftersom att vi i dagsläget har lägre resultat i skolan än riksgenomsnittet kan vi emellertid inte förvänta oss att alla elever ska nå 100% redan i år, däremot ställer vi höga krav för att nå dit. Vi ska inte nöja oss med att som tidigare enbart vilja att våra resultat ska ligga över riksgenomsnittet. Men det vore inte bara orealistiskt utan oärligt att kräva 100% behörighet av samtliga elever i kommunen i denna stund. Det handlar inte om att abdikera utan om att på allvar ge oss in i matchen om att alla ska nå 100%.
I debatten om skolplanen har det redan lyfts fram att den främsta förklaringen till de låga resultaten våren 2011 för behörighet till gymnasiet var brister i språket hos elever med utländsk bakgrund. En av utmaningarna för oss är således hur vi ska kunna erbjuda dessa elever en kvalitativ undervisning som leder till hög måluppfyllelse och full behörighet att studera vidare. För att nå 100% måluppfyllelse i skolan i Kristianstad har vi en resa att göra.
Duveborn tycks vara av uppfattningen att vi genom signaler om detta mål skulle acceptera att 5-10 procent "kan misslyckas". Jag håller inte alls med om denna slutsats. Se vår skolplan som en viljeinriktning för att nå dit vi alla vill. Vi kommer att driva på för att skapa en ännu mer offensiv skola och det kommer inte minst krävas att vi som ansvariga politiker åker ut och lyssnar och tar del av hur vi ska möta och skapa förutsättningar att ta sig an de utmaningar som finns.
Läs även andra bloggares åsikter om Barn- och utbildningsnämnden, Fredrik Axelsson, Kristianstad, Moderaterna, Politik, Skolplan, Utbildning, Utbildningspolitik